Påven

Påven: Andra Vatikankonciliet en uppmaning att vittna om rättvisa och fred

Under årets första allmänna audiens inleder påven den nya raden katekeser ”Andra Vatikankonciliet genom dess dokument” för att de lärdomar som härrör från konciliet ska kunna omsättas i praktiken

Vatican News

Vid årets första allmänna audiens, onsdagen den 7 januari, inledde påven Leo XIV en ny rad katekeser på temat Andra Vatikankonciliet genom dess dokument. Omkring 7000 troende var samlade vid audiensen i Vatikanens audienshall tillägnad Paulus VI.

Påven förklarade i sin katekes att målet är att återupptäcka skönheten och betydelsen Andra Vatikankonciliet och hitta vägar och sätt att förverkliga dess intuitioner - därför är det viktigt att lära känna det på nytt. För påven är det därför nödvändigt att läsa om dess dokument och reflektera över deras innehåll, ett läroämbete som fortfarande är Kyrkans ledstjärna, eftersom det, som Benedictus XVI förklarade, är särskilt relevant i förhållande till de nya kraven från Kyrkan och det nuvarande globaliserade samhället.

Andra Vatikankonciliet återupptäckte Guds ansikte som Fader, som i Kristus kallar oss att vara hans barn; det betraktade kyrkan i ljuset av Kristus, folkens ljus, som ett mysterium av gemenskap och sakrament av enhet mellan Gud och hans folk; det inledde en viktig liturgisk reform som satte frälsningens mysterium och hela Guds folks aktiva och medvetna deltagande i centrum.

Genomföra kyrkoreformen

Det var också en hjälp att öppna sig för världen genom Andra Vatikankonciliet, som syftade till att ta tillvara förändringarna och utmaningarna i den moderna tiden genom dialog och gemensamt ansvar. Påven betonar att mötet visade en kyrka som vill öppna sina armar för mänskligheten, ge uttryck för folkens förhoppningar och oro och samarbeta för att bygga ett mer rättvist och broderligt samhälle. Just tack vare Andra Vatikankonciliet har kyrkan blivit ’ord’, ’budskap’ och ’samtal’, förklarade Paulus VI i encyklikan Ecclesiam suam, genom att åta sig att söka sanningen genom ekumenism, interreligiös dialog och dialog med människor av god vilja. Leo XIV betonade att detta är vad som måste känneteckna kristnas andliga liv och pastorala verksamhet.

Vi måste ännu fullborda den kyrkliga reformen ur ett ministeriellt perspektiv, och inför dagens utmaningar är vi kallade att förbli uppmärksamma tolkar av tidens tecken, glada förkunnare av evangeliet, modiga vittnen om rättvisa och fred.

Möta mänskligheten

Det kommer kanske att ta ännu lite tid innan frukterna av Andra Vatikankonciliet kommer att synas och därför kommer det inte så mycket att behövas organismer eller metoder eller strukturer, utan en djupare och mer omfattande helighet, sade påven med hänvising till en reflektion av Johannes Paulus I, men uppmanade sedan till handling.

Det som den helige Paulus VI sade till konciliets fäder vid slutet av arbetet, är även för oss idag ett riktmärke. Han bekräftade att det var dags att ge sig av, att lämna konciliet för att möta mänskligheten och föra ut evangeliets glada budskap, i medvetenhet om att ha upplevt en tid av nåd där förflutna, nutid och framtid förenades.

Bära Guds rike, kärlek, rättvisa och fred

Påven Leo XIV underströk att Paulus VI, i sitt budskap till konciliefäderna den 8 december 1965, betraktade kyrkan med sin tradition, sin historia, sina koncilier, sina lärare, sina helgon och betraktade världen med dess elände, smärta och synder, men också med dess fantastiska landvinningar, dess värden, dess dygder. Han betraktade folkens tvingande krav på större rättvisa, i deras önskan om fred. Avslutningsvis uppmanade Leo XIV att på samma premisser närma sig dokumenten från Andra Vatikankonciliet. För att återupptäcka profetian och aktualiteten, ställa sig frågor om nutiden och möta mänskligheten och förmedla evangeliet om Guds rike, ett rike av kärlek, rättvisa och fred.