Jemen, Sudan och Palestina – hungerns epicentrum. Varning från FAO och WFP

Stefano Leszczynski – Vatikanstaten

Den globala livsmedelskrisen kommer att förvärras under de kommande månaderna. Det framgår av den senaste gemensamma rapporten från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO och FN:s livsmedelsprogram (WFP), som identifierar 13 länder och territorier som klassificeras som ”hungerhotspots” – områden där miljontals människor riskerar att drabbas av ytterligare försämrade förhållanden när det gäller tillgången till mat. De mest dramatiska situationerna råder i Sudan, Sydsudan, Jemen och Palestina, som av de två FN-organen betraktas som de främsta epicentren för den globala krisen, både vad gäller antalet drabbade människor och situationens allvar. Till dessa kommer nordöstra Nigeria, särskilt delstaten Borno, samt Somalia, där livsmedelsosäkerheten når allt mer alarmerande nivåer.

Krig och våld förvärrar krisen

Enligt rapporten, som publicerats inom det globala nätverket mot livsmedelskriser (GNAFC), är väpnade konflikter den främsta faktorn som driver på hungersnöden. Hela 12 av de 13 identifierade krisområdena är drabbade av krig, utbrett våld eller politisk instabilitet. Situationen kompliceras ytterligare av ekonomiska chocker, kraftiga nedskärningar av det internationella biståndet och risken för extremaväderfenomen i samband med El Niño. Långvarig torka, oregelbunden nederbörd och översvämningar kan nämligen ytterligare försämra jordbruksproduktionen och tillgången till livsmedel.

Finansieringskrisen

De två FN-organen rapporterar också om en oroande minskning av de tillgängliga resurserna. Mellan 2022 och 2025 har finansieringen av livsmedelsbistånd, akuta jordbruksinsatser och näringsprogram minskat med 59 procent och återgått till de nivåer som noterades för nästan ett decennium sedan.

Sudan: Risken för hungersnöd ökar

Bland de länder som drabbats hårdast av hungersnöd finns Sudan, där kriget fortsätter att underblåsa en av världens allvarligaste humanitära kriser. Rapporten pekar på en konkret risk för hungersnöd i 14 områden fördelade mellan Darfur och södra Kordofan. Fram till maj 2026 hade cirka 19,5 miljoner personer, motsvarande 41 % av befolkningen, upplevt svältnivåer som klassificerats som ”kris”. Utsikterna för de kommande månaderna är fortsatt särskilt kritiska och antalet människor som befinner sig i en katastrofal livsmedelssituation kan komma att öka ytterligare.

Sydsudan: Hälften av befolkningen hotas av svält

Även i Sydsudan fortsätter de alarmerande siffrorna att rapporteras. Mellan april och juli 2026 förväntas cirka 7,8 miljoner personer, över hälften av landets befolkning, befinna sig i en livsmedelskris eller värre. Fyra län är dessutom utsatta för en konkret risk för hungersnöd.

Jemen och Gaza, fortfarande pågående kriser

Jemen drabbas av en av världens allvarligaste livsmedelskriser. Miljontals lider fortfarande av akut livsmedelsbrist, vilket förvärras av år av konflikt och en ihållande ekonomisk sårbarhet. I Gazaremsan har situationen förbättrats jämfört med krisens mest kritiska fas tack vare vapenvilan i oktober 2025, men den är fortfarande extremt osäker. Enligt rapporten behöver en betydande del av befolkningen fortfarande akut humanitär hjälp för att tillgodose sina grundläggande livsmedelsbehov.

Nigeria och Somalia under uppsikt

Särskilt oroande är också läget i nordöstra Nigeria. I delstaten Borno, som präglats av år av våld i samband med Boko Harams uppror, kan omkring 15 000 personer nå nivåer av livsmedelskatastrof mellan juni och augusti 2026. Området hyser dessutom omkring 2,3 miljoner internflyktingar. Även Somalia hör till de länder som befinner sig på den högsta varningsnivån. Mellan april och juni 2026 befann sig cirka sex miljoner människor i en situation med akut livsmedelsbrist. I distriktet Burhakaba har dessutom en konkret risk för hungersnöd konstaterats. Bakom krisen ligger år av torka, skördar på historiskt låga nivåer, konflikter och följderna av internationella spänningar.

Övriga riskdrabbade länder

Bland de stater som klassificeras som områden som är ”mycket oroande” ingår även Afghanistan, Demokratiska republiken Kongo och Haiti. I östra delen av Demokratiska republiken Kongo fortsätter konflikten och massflykten att begränsa tillgången till mat, samtidigt som spridningen av ebola utgör en ytterligare riskfaktor. Haiti har uppvisat vissa lokala förbättringar tack vare en avtagande inflation och bättre tillgänglighet till vissa transportvägar. Situationen förblir dock instabil på grund av den ihållande oron och våldet från beväpnade gäng.

FN:s uppmaning

FN:s organ riktar slutligen en uppmaning till det internationella samfundet. ”De kommande livsmedelskriserna är redan synliga”, förklarade FAO:s vice generaldirektör Beth Bechdol och betonade behovet av att agera innan kriserna blir oåterkalleliga. Samma åsikt delar WFP:s tillförordnade verkställande direktör Carl Skau, som menar att utan en omedelbar ökning av finansieringen och den humanitära tillgången riskerar miljontals människor att drabbas av allt allvarligare svält och hungersnöd.