Påvens Angelus: Var inte rädda – Jesus överger oss aldrig

Vatican News

Hela påvens Angelusreflektion:

Kära bröder och systrar, glad söndag!

Dagens evangelium berättar om hur Jesus närmar sig sina lärjungar genom att gå på vattnet på Galileiska sjön mitt under en storm (jfr Matt 14:22–33).

Efter undret med bröden och fiskarna (jfr Matt 14:13–21) uppmanar Jesus sina lärjungar att stiga i båten och ge sig av, medan han själv drar sig undan till berget för att be i ensamhet. När lärjungarna har lämnat stranden finner de sig utlämnade åt vinden och kämpar för att ta sig fram. Efter en stärkande erfarenhet, där de hade varit huvudpersoner i ett mirakulöst tecken, finner de sig nu hjälplösa och rädda för de hotande vågorna och motvinden.

När natten började gå mot sitt slut kommer Jesus till dem över det stormiga vattnet, och skräckslagna tog de honom för ett spöke (v. 26). Men han sade till dem: ”Lugn, det är jag. Var inte rädda!” (v. 27). Herrens närvaro förändrar allt: Petrus lyckas till och med ta några steg över vågorna mot honom, men sedan tappar han modet, börjar sjunka och Jesus räddar honom. När Mästaren därefter stiger i båten drar stormen tillbaka, och en trosbekännelse bryter spontant fram ur lärjungarnas hjärtan: ”Du måste vara Guds son” (v. 33).

För att komma till denna insikt räckte det inte för dem att bara ha bevittnat ett under eller att ha haft framgång i folkets ögon; i stället behövde de erfara sin egen svaghet och, mitt i den, känna igen Guds närvaro. Endast denna erfarenhet kunde öppna deras ögon och hjärtan för hans närhet och låta dem finna frid även mitt i stormen.

En tid senare skulle Jesus säga till dem: ”Om ni har tro och inte tvivlar … om ni säger till det här berget: Lyft dig upp och kasta dig i havet, så blir det så” (Matt 21:21). Detta liknar det som de upplevde på sjön: Kristi frid, han som hade varit på berget och bett, nådde dem mitt bland de rasande vågorna.

Detta under lär oss alltså något viktigt. För det första att inte låta oss ryckas med av framgång och aldrig bli övermodiga. Samtidigt ska vi inte misströsta, inte ens i mörka stunder, när vi känner oss maktlösa inför problemen och det, trots våra ansträngningar, verkar som om vi går bakåt i stället för framåt.

Oavsett omständigheterna överger Jesus oss inte, och om vi ödmjukt välkomnar honom i våra livs båt – genom bönen, sakramenten och lyhörda till hans ord – kommer vi i honom att finna frid, ljus och kraft för vår vandring.

Må Maria, som prisades salig för sin tro (jfr Luk 1:45), hjälpa oss att leva i tillitsfull överlåtelse åt Gud.