Påve Leo XIV: AI måste tjäna människan – inte förminska henne
Vatican News
Mötet ägde rum i Vatikanen fredagen den 21 augusti och samlade politiker och lagstiftare från olika delar av världen. Årets tema var ”Human Dignity and Artificial Intelligence: Challenges, Chances and Control” – ”Mänsklig värdighet och artificiell intelligens: utmaningar, möjligheter och kontroll”.
Påve Leo XIV konstaterade i sitt tal till deltagarna att den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens öppnar möjligheter som tidigare generationer knappast kunde föreställa sig. Men varje tekniskt framsteg ställer samtidigt människan inför en moralisk fråga.
”Inte bara: Vad kan vi göra? Utan: Vad bör vi göra?”
Enligt påven står mänskligheten inför ett avgörande vägval. Med hänvisning till sin encyklika Magnifica Humanitas varnade han för frestelsen att bygga ”ett nytt Babels torn”, där makt, effektivitet och kontroll skymmer människans ansikte.
Alternativet är att bygga en civilisation där tekniken tjänar varje människas fulla utveckling. Den grundläggande frågan måste därför vara om tekniken hjälper människor att bli mer broderliga och ansvarstagande gentemot sig själva och varandra.
Här erbjuder kyrkans sociallära avgörande kriterier, framhöll påven: varje människas okränkbara värdighet, det gemensamma bästa, allas rätt till jordens tillgångar, subsidiaritet och solidaritet.
Lagstiftare har ett särskilt ansvar
Leo XIV riktade sig särskilt till de närvarande politikerna och betonade att deras uppgift inte är att stoppa teknisk innovation utan att leda den i rätt riktning.
”Er kallelse placerar er mitt i denna utmaning”, sade påven.
En sund lagstiftning bör enligt honom uppmuntra vetenskaplig och teknisk kreativitet samtidigt som grundläggande mänskliga rättigheter och friheter skyddas. Lagstiftningen måste skydda användare från exploatering, värna privatlivet, kräva transparens när ny teknik används och se till att tekniken stärker – snarare än försvagar – demokratiska institutioner.
Påven citerade Magnifica Humanitas och efterlyste ”robusta rättsliga ramverk, oberoende tillsyn, informerade användare och ett politiskt system som inte abdikerar från sitt ansvar”.
Sådan tillsyn behövs på lokal, nationell och internationell nivå. Det är också nödvändigt med en öppen diskussion om de etiska principer som styr AI-systemen, så att ingen enskild ideologi eller särintresse får ensam makt att bestämma vilka värderingar som byggs in i tekniken.
Varnar för ”teknologiskt beroende”
Ett särskilt problem är risken för att AI-utvecklingen förstärker redan existerande globala orättvisor. Fattigare länder kan bli alltmer beroende av rikare nationer som kontrollerar tekniken, kapitalet och infrastrukturen.
”Vi måste förbli vaksamma så att innovation inte blir ännu ett redskap för ideologisk eller ekonomisk kolonialism”, sade Leo XIV.
Påven pekade också på vad han beskrev som nya och former av dominans:
”Vi ställs inför en subtil form av herravälde när algoritmer avgör vem som blir sedd och vem som förblir osynlig, när digitala plattformar formar det offentliga samtalet utan ansvar och när arbetarnas värdighet underordnas optimeringen av systemen.”
Bakom dessa fenomen finns enligt Leo XIV en mycket gammal mänsklig frestelse i ny teknisk skepnad: viljan att dominera och kontrollera utan att tjäna.
Familjen får inte reduceras till data
Mot denna maktkultur ställer kyrkan det som den helige Paulus VI kallade ”kärlekens civilisation”. För Leo XIV innebär detta också ett särskilt sätt att förhålla sig till artificiell intelligens. Det räcker inte med tekniska regler – det behövs människor vars samveten formats av kärlek, medkänsla och ansvar.
I detta sammanhang lyfte påven fram familjens avgörande betydelse. Familjen är, sade han, ”den första skolan i mänsklighet”.
”Det är i familjen som vi först lär oss tillit före beräkning, generositet före konkurrens, dialog före splittring och kärlek före makt.”
Därför får artificiell intelligens aldrig tillåtas underminera familjen, som är samhällets grundläggande gemenskap. Påven varnade för en utveckling där människor och mänskliga relationer reduceras till data och simuleringar, där barn och unga översköljs av digitalt innehåll som förvränger deras begär och där ekonomiska modeller gör familjelivet alltmer ekonomiskt osäkert.
Han uppmanade därför de katolska lagstiftarna att verka för politik som stärker äktenskapet och familjen, stöder föräldrarna i deras uppgift som fostrare och gör det möjligt för unga människor att se framtiden an med tillförsikt.
”Världen behöver inte en AI som förminskar människan”
I slutet av sitt tal sammanfattade Leo XIV sin vision av relationen mellan människan och den nya tekniken. Framtidens avgörande fråga är enligt honom inte hur avancerad artificiell intelligens kan bli, utan vilket slags mänskligt samhälle som använder den.
”Världen behöver inte en artificiell intelligens som förminskar mänskligheten. Den behöver mänsklig intelligens upplyst av vishet, politisk auktoritet vägledd av samvetet och teknisk innovation ledd av kärleken.”
Endast under dessa förutsättningar, fortsatte påven, kan AI finna sin rätta plats:
”Först då kommer artificiell intelligens inte att bli en rival till mänskligheten, utan en tjänare åt det gemensamma bästa.”
Leo XIV avslutade med att be om Guds välsignelse över lagstiftarnas arbete, deras familjer och de människor som anförtrotts åt deras ansvar. Han bad också Jungfru Maria, det Goda Rådets Moder, att ledsaga dem i deras uppdrag.
