Leo XIV: ”Det vackra får oss att lyfta blicken mot himlen”
Guglielmo Gallone - Castel Gandolfo
”Vi lever i en värld där det vackra saknas. Det finns så många problem: krig, konflikter, hat, våld, arbetslöshet och mycket annat. Det är verkligen en stor gåva att få möjlighet att samlas i en situation som denna, för det påminner oss om att det finns mer än allt detta. Det påminner oss om att män och kvinnor, när vi vill och alla tillsammans, kan visa den skönhet som, från hjärta till hjärta, hjälper oss att se och lyfta blicken mot himlen.” Påve Leo XIV talade vid slutet av konserten som hölls på innergården till det apostoliska palatset i Castel Gandolfo, anordnad av Albano stift som ett tecken på närhet och tillgivenhet gentemot påven under hans sommarvistelse i den lilla staden söder om Rom.
”Lyft blicken mot himlen”
”Ni vet att jag för drygt en månad sedan gjorde en resa till Spanien, där syftet med resan just var att lyfta blicken, att vända blicken mot himlen. Musiken, konsten och det vackra är verktyg som hjälper oss att i en rörelse mot Gud se det som verkligen är en av de bästa sidorna av människan”, fortsatte påven och reflekterade över värdet av musik och konst som verktyg som kan lyfta människans blick bortom dagens svårigheter, och som i det vackra visar på en upplevelse som leder till Gud och ger hopp. Precis så var det under konserten, där violinisten Marco Rogliano framförde Polacca med variationer ur Niccolò Paganinis tredje violinkonsert och pianisten Rossana Tomassi Golkar framförde Libera fantasia och variationer över Vincenzo Bellinis Norma, komponerad av Luis Bacalov, ackompanjerad av orkestern I Musici di Parma under ledning av maestro Pier Carlo Orizio.
Påven musikerna och organisatörerna. ”Ett stort tack till artisterna, som har rört mig djupt. Till Albano stift som har bjudit oss på denna konsert, till er alla som är närvarande här, för att vi verkligen under denna vackra stund har fått uppleva något stort, nämligen att på många sätt tränga in i det som Gud avsåg med skapelsen, nämligen just skönheten”, sade påven.
Biskopen av Albanos ord
Kvällen inleddes med av biskopen av Albano, monsignore Vincenzo Viva, som i sitt välkomsttal hälsade på Leo XIV och uttryckte den lokala kyrkans tacksamhet för påvens återkomst till Castel Gandolfo. Han förklarade att konserten var tänkt att "uttrycka ett tack och tillsammans dela en gåva, nämligen symfonisk musik”. Med hänvisning till Bellinis ”Norma” riktade biskopen sedan sina tankar ”till kvinnorna och mödrarna, som i de många krigssituationer som söndrar världen tillsammans med sina barn och familjer betalar det hårdaste priset för konflikterna”, och konstaterade att just i dem återspeglas hoppet om ”en försonad framtid”, i linje med den uppmaning till fred som Leo XIV har förnyat ända sedan början av sitt pontifikat.
Konsertprogrammet skapade en dialog mellan två centralfigurer inom 1800-talets italienska musik, Niccolò Paganini och Vincenzo Bellini. Två verk som med s röda tråden sång, i en musikalisk resa som flätar samman instrumentell virtuositet med operans formspråk. Särskilt tolkningen av Norma återgav, genom piano och orkester, huvudpersonens väg från sorg till förlåtelse och uppoffring, tills en personlig historia förvandlades till en universell reflektion över kärlekens kraft och fred, över förmågan – som tydligt illustreras i librettot – att klinga även ”i luften som skakas av krigets vindar”. En önskan som från himlen över Castel Gandolfo strävar efter att bli universell. Och det är ingen slump att konserten avslutades just med en stjärnhimmel projicerad på skärmen som utgjorde en ram kring orkestern. Vid konsertens slut hälsade påven på artisterna och de närvarande innan han lämnade det apostoliska palatsets innergård.
