Påven: Att tjäna de fattiga förnyar samhället - världen behöver fred
Vatican News
Måndagen den 15 juni tog påve Leo XIV emot en delegation från ”Jewish Appeal Federation” från New York.
Påven hälsade sina gäster välkomna med fredshälsningen och berömde deras hjälparbete i New York, Israel och över 70 länder världen över. Deras arbete visar på ”ett tydligt erkännande av människans värdighet och broderskap”, och detta står i samklang med kyrkans engagemang för mänsklig utveckling och kärlek till medmänniskorna. Med hänvisning till konciliedokumentet Nostra aetate från 1965 sade påven vidare: ”Det erkände den värdighet som är inneboende i varje man och kvinna och intog en fast ståndpunkt mot antisemitism. I en värld präglad av splittring och konflikt, har dokumentet uppmanat oss att gå bortom det förflutnas oförståelse och sträva mot ett samarbete för det gemensamma goda.”
Ett gemensamt engagemang för människans värdighet
”Detta gemensamma engagemang har en särskild betydelse mot bakgrund av vår gemensamma historia. För 66 år sedan togs en delegation från er organisation emot av påven Johannes XXIII. Med de enkla men ändå djupsinniga orden ’Jag är Josef, er bror’ (1 Mos 45:4) ... bekräftade han vår gemensamma mänsklighet samt vårt gemensamma ursprung från Abraham, Isak, Jakob och Josef. Därefter utarbetades ett dokument som skisserade en ny relation mellan den katolska kyrkan och judendomen. Denna text utgjorde sedan grunden för det som blev hjärtat och den fruktbara kärnan i Nostra aetate.”
Det frö till dialog som då sådde,s har under tiden vuxit till ett ”majestätiskt träd”, fortsatte påven, utan att uttryckligen gå in på de nuvarande störningarna i relationen mellan katoliker och judar. Istället talade Leo om en ”anda av solidaritet”.
Det historiska mötet med Johannes XXIII.
”Denna anda av solidaritet kommer konkret till uttryck i vår gemensamma omsorg om de behövande… Tjänsten för de fattiga, de utstötta och de utsatta är ett sätt att möta det heliga - genom den fortsätter den gudomliga rösten att tala till oss. När vi delar vårt bröd med de hungriga och tar hand om de behövande kommer, som Jesaja uttryckte det, Herrens ljus att gå upp som gryningsljuset (jfr Jes 58:7–8). Detta ljus inbjuder oss att se tjänsten för de svaga som en väg som öppnar hjärtan och förnyar samhället.”
Dessutom för denna väg också judar och katoliker närmare varandra – var påve Leos önskan. Han hoppades på en stärkt dialog, bättre ömsesidig förståelse och gemensamma bidrag till freden - något som vår värld ”så väl” behöver.
