Påven på Kanarieöarna: Förbli förenade genom korset och eukaristin
Vatican News
På torsdagen mötte påven Leo XIV biskopar, präster, diakoner, ordensfolk, seminarister och pastoralarbetare i Sankta Annas katedral.
Mötet ägde rum under näst sista etappen av påvens apostoliska resa till Spanien, en resa som i hög grad präglats av frågor om migration, sociala utmaningar och kyrkans roll i att stödja utsatta människor.
Kanarieöarna har under senare år blivit en av de viktigaste inkörsportarna till Europa för migranter från Västafrika, och de lokala kyrkliga gemenskaperna har spelat en betydande roll i det humanitära och pastorala arbetet.
”En levande kyrka”
Påven tackade de närvarande för deras vittnesbörd om vad han kallade ”en levande kyrka”, en kyrka som speglar ”vår tids människors glädje och hopp, sorg och ångest, särskilt de fattigas och lidandes.”
Han förklarade att han kommit till öarna ”som en far och en broder i tron” och påminde om de ord han uttalade i början av sitt pontifikat: ”Med er är jag kristen, och för er är jag biskop.”
Att bygga kyrkan tillsammans
Med utgångspunkt i dagens läsning ur Efesierbrevet betonade Leo XIV vikten av att erkänna de olika gåvor och tjänster som finns i kyrkan och använda dem för att bygga enhet.
”Herrens kallelse ljuder på nytt i våra hjärtan i dag och bekräftar vår kallelse och vårt uppdrag: att tillsammans bygga kyrkan, grundad på Kristus, hörnstenen.”
Han uppmanade de troende att ”bygga vidare på det goda, harmonisera våra olikheter och arbeta tillsammans för allas bästa.”
Att bära Kristi kors
Påven lyfte fram två grundläggande hållningar som kristna behöver för att bli det han kallade ”visa arkitekter” i byggandet av ”kärlekens civilisation”.
Den första är att omfamna Kristi kors. Med havet som omger Kanarieöarna som utgångspunkt konstaterade han att havet både symboliserar hemhörighet och trygghet men också avstånd, osäkerhet och prövningar.
Med hänvisning till Augustinus av Hippo påminde han om att människan längtar efter sitt sanna hemland men måste korsa ”denna världens hav” för att nå fram.
”För att visa oss vägen kom han själv, den som vi längtade efter att nå.”
Och påven fortsatte: ”Ingen kan korsa denna världens hav om han inte bär Kristi kors.”
Påve Leo sa att helgonen visar vägen genom att mitt i livets stormar sätta sin tillit till Kristus.
”De visste hur de skulle ta Jesus med sig i sina båtar; de litade på honom, omfamnade korset och stillade så osäkerhetens och rädslans vågor.”
En eukaristisk spiritualitet
Det andra som Leo XIV lyfte fram var behovet av att odla en eukaristisk spiritualitet.
Han hänvisade till den lokala traditionen att strö blomblad framför det sakramentet under Corpus Christi firandet.
Denna tradition, sade han, påminner de troende om att Kristus är centrum i det kristna livet.
”På vår pilgrimsvandring är målet mötet med Kristus.”
”Han är centrum i det kristna livet. Vi går därför ner på knä i tillbedjan och samlas för att bli en enda kropp.”
Med hänvisning till Andra Vatikankonciliets konstitution Lumen Gentium betonade han att deltagandet i eukaristin stärker kyrkans enhet och leder de troende till en djupare gemenskap.
”Att odla en eukaristisk spiritualitet innebär att fördjupa sig i en spiritualitet av kyrklig enhet i kärleken.”
Framtidshopp
I slutet av sitt tal uppmuntrade påven kyrkan på Kanarieöarna att hämta styrka från de många heliga män och kvinnor som genom århundradena har format kristendomens historia på öarna.
Han uppmanade de troende att förbli förenade i tro, hopp och kärlek, vilka han med Johannes Paulus II:s ord beskrev som ”tre stjärnor som lyser på vårt andliga livs himmel och leder oss till Gud.”
Slutligen anförtrodde Leo XIV kyrkan på Kanarieöarna åt Jungfru Maria under titeln Stella Maris – Havets Stjärna och uppmanade katolikerna att fortsätta sitt uppdrag med förtröstan.
Han bad den Helige Ande om nåden att kyrkan alltid ska förbli enad och trogen mitt i vår tids utmaningar.
