Påven: Klimatkrisen är en aspekt av den socio-ekonomiska krisen

Vatican News

För att på ett effektivt sätt kunna hantera klimatkrisen måste vi ta itu med de sociala och etiska frågor som ligger till grund för vårt samhälle, såsom alla människors lika värde och vikten av mänskliga rättigheter, säger påve Leo XIV i ett videomeddelande som publicerades tisdagen den 16 juni. Meddelandet riktas till Tenth Austrian World Summit - en konferens som hålls i Wien för tionde året i rad och som syftar till att erbjuda en plattform för lösningar och idéer för att motverka klimatkrisen. Den äger rum den 16 juni och organiseras av Schwarznegger Climate Initiative, som startades av skådespelaren och före detta guvernören i Kalifornien, Arnold Schwarznegger.

”Miljökrisen ’är inte en isolerad fråga, utan snarare den ekologiska aspekten av den samtida socioekonomiska krisen’”, säger påve Leo och citerar sin nyligen publicerade encyklika, Magnifica humanitas, om att värna om människan i en tid präglad av artificiell intelligens. Påven understryker hur tro, hopp och kärlek är tre teman som kan hjälpa till att vägleda reflektioner över hur vi hanterar miljökrisen.

Klimatkrisen – en förlängning av den socioekonomiska krisen

Påve Leo XIV påminner om att han i Magnifica humanitas betonar vikten av ”alla människors lika värdighet och de grundläggande mänskliga rättigheternas värde, vilka båda kan säkerställas på ett adekvat sätt genom ett korrekt genomförande av principerna om det gemensamma goda, allas rätt till de gemensamma resurserna, subsidiaritet, solidaritet och social rättvisa.”

”Dessa väsentliga personliga och sociala frågor är intimt förknippade med klimatkrisen, som, som jag tidigare nämnt, är ett – och ett avgörande – uttryck för den mer omfattande socioekonomiska krisen”, konstaterar påven. ”Om inte dessa frågor tas upp kommer inga tekniska lösningar för att skydda miljön att ha en chans att uppnå sitt önskade mål.” I detta avseende insisterar påven på behovet av att ägna särskild uppmärksamhet åt de fattigaste och de som är mest utsatta för miljöförstöring när man utvecklar och reflekterar över lösningar.

Tron bidrar till att skydda livet och naturen

Påve Leo XIV påpekar hur detta mångfacetterade synsätt, som erkänner att olika frågor som påverkar våra samhällen hänger samman, har sina rötter i ett trosperspektiv. ”De som tror att vår värld skapades av Gud och i sig är god, känner sig tvungna att ta ett ännu större ansvar för att vårda skapelsen eftersom detta är ett krav som deras tro ställer”, förklarar han.

”Att följa vårt kall att vara beskyddare av Guds verk, är väsentligt för ett dygdigt liv”, fortsätter han genom att citera påve Franciskus encyklika från 2015, Laudato Si’. Påve Leo noterar också hur många olika religioner uppfattar skapelsen som en gudomlig gåva och insisterar på livets helighet, och därmed ”stärker den religiösa tron den allmänna önskan att skydda livet och ta hand om naturen”.

Hoppet är en kraftfull drivkraft

När det gäller hoppet erkänner påve Leo att det, på grund av de utmaningar och spänningar som världen står inför idag, finns ”en växande medvetenhet om att freden hotas av bristande respekt för skapelsen, plundringen av naturresurser och en gradvis försämring av livskvaliteten till följd av klimatförändringarna”. Han påpekar också att det i förhandlingar om klimatfrågor ofta finns en ”rädsla för att ändra kurs, rädsla för att förlora makt och rädsla för osäkra utfall”. I detta avseende, uppmanar han till internationellt samarbete, ”sammanhållen och framåtblickande multilateralism”, och uppmuntrar till att övervinna dessa rädslor.

Påven betonar att religiösa ledare och gemenskaper kan spela en viktig roll i detta, eftersom ”Bibeln är full av exempel på hur människors rädslor kan övervinnas genom hoppet”. ”Trots nejsägare och cynikerna kan hoppet vara en kraftfull drivkraft”, upprepar påven. ”Det är inte bara önskvärt, utan också fullt möjligt att framstegen vid COP30 kan följas upp av en rättvis omställning mot samhällen där det gemensamma goda går före vinst, och där ekonomiska modeller är förankrade i solidaritet och mänsklig värdighet.” Han påpekar dock att detta kräver att rikare länder stöder fattigare länder ekonomiskt, och även hjälper dessa stater genom att skapa ”ett nytt människocentrerat internationellt finansiellt ramverk.”

Bygga en civilisation av kärlek

Slutligen fokuserar påve Leo XIV på temat kärlek och vikten av att ”odla en genuin omsorgskultur för vår miljö, vilket inkluderar det som påve Franciskus kallade ’medborgerlig och politisk kärlek’.”

”För att göra samhället mer mänskligt och mer värdigt människan, måste kärleken i det sociala livet – såväl politiskt, ekonomiskt som kulturellt – ges ett förnyat värde och bli den ständiga och högsta normen för all verksamhet”, vilket sedan hjälper till att utforma större strategier för att motverka klimatkrisen, säger påve Leo och citerar återigen Laudato Si. Påve Leo XIV avslutar med att uttrycka sin förhoppning om att konferensdeltagarna ska främja en omsorgskultur och bidra till att bygga en civilisation av kärlek.