Påve Leo XIV vid WFP i Rom: ”Mat, vatten och sjukvård får aldrig utnyttjas i geopolitiskt syfte”

Vatican News

Inför WFP verkställande råd tackade påve Leo XIV för dess arbete i några av världens mest utsatta områden och betonade att dess uppdrag ligger nära Kyrkans egen mission att försvara människovärdet och främja broderskap mellan folken.

”Tillsammans delar vi den angelägna uppgiften att bekämpa hunger och undernäring, samtidigt som vi måste angripa de strukturella orsaker som ligger bakom dessa problem”, sade påven till de samlade.

En värld i permanent kris

I sitt tal tecknade Leo XIV en allvarlig bild av det internationella läget. Han konstaterade att de kriser som tidigare betraktades som tillfälliga undantag i dag har blivit permanenta inslag i det globala landskapet. Väpnade konflikter, kronisk livsmedelsosäkerhet, ekonomisk instabilitet och klimatrelaterade katastrofer har tillsammans skapat en situation där miljontals människor lever i ständig osäkerhet.

Påven menade att frågan inte längre bara handlar om hur världssamfundet ska reagera på kriser, utan om varför det internationella systemet upprepar sig:

”Frågan begränsas inte längre till hur vi ska ingripa. Den handlar också om att förstå varför systemet ständigt producerar samma problem som det sedan tvingas korrigera”, sade han.

Enligt Leo XIV befinner sig det multilaterala system som växte fram efter andra världskriget i en djup kris. Internationella institutioner som skapades för att tjäna det gemensamma bästa har försvagats, medan nationella egenintressen allt oftare dominerar det politiska beslutsfattandet.

Kritik mot ”oordnad multipolaritet”

Påven hänvisade till sin encyklika Magnifica humanitas och beskrev hur världen har rört sig från ett ideal om internationellt samarbete till vad han kallade en ”oordnad och konfliktfylld multipolaritet”.

”Institutioner som skapades för att värna om folkens gemensamt öde och ett globalt gemensamt bästa framstår som försvagade”, sade han.

Konsekvensen har blivit att många stater i allt högre grad prioriterar säkerhetspolitik, ekonomisk tillväxt och nationell stabilitet framför internationell solidaritet. Samtidigt fortsätter hungern att breda ut sig trots att världen aldrig tidigare haft så stora möjligheter att producera mat och andra nödvändiga resurser.

Påven pekade på denna motsägelse som ett av vår tids största moraliska misslyckanden.

”En aldrig tidigare skådad global produktionskapacitet samexisterar med allt större områden av extrem sårbarhet”, konstaterade han.

Solidariteten riskerar att byråkratiseras

Ett centralt tema i talet var kritiken mot det som påven kallade ”solidaritetens byråkratisering”. Han varnade för att humanitärt arbete allt oftare tyngs av komplicerade administrativa processer som fördröjer hjälpen till människor i nöd.

Samtidigt beskrev han en annan oroande utveckling: människolivets ”tysta kommersialisering”.

När tillgången till mat, vatten och medicinsk vård blir beroende av ekonomisk lönsamhet eller strategiska intressen riskerar de mest utsatta att glömmas bort.

”De som inte genererar ett mätbart värde riskerar att bli osynliga”, sade han.

Påven framhöll att detta innebär en allvarlig etisk utmaning eftersom människan inte längre konsekvent står i centrum för internationellt beslutsfattande.

Livnära konflikter eller människor?

Påve Leo XIV återvände i sitt tal till en formulering som påve Franciskus använde vid WFP år 2016.

”Konflikter blir lättare närda än människor”, sade han.

Han noterade att medan humanitära projekt ofta stoppas av politiska hinder, ideologiska motsättningar eller handelshinder, tycks vapen och militär utrustning kunna förflyttas över gränser med betydligt mindre motstånd.

Detta avslöjar enligt påven en djup obalans i världens prioriteringar:

”Denna verklighet återspeglar inte bara operativa brister utan också en grundläggande obalans i våra politiska och moraliska prioriteringar.”

Hunger hotar fred och utveckling

Leo XIV betonade att hunger inte enbart är ett humanitärt problem utan också ett allvarligt säkerhetspolitiskt hot.

När människor inte kan försörja sina familjer urholkas den sociala sammanhållningen. Konflikter riskerar att förvärras, migrationen ökar och samhällen får svårare att bygga stabila institutioner.

”Livsmedelssäkerhet är en grundläggande del av global och integrerad säkerhet”, framhöll påven.

Därför menade han att investeringar i kampen mot hunger inte får betraktas som välgörenhet utan som en nödvändig satsning för fred, stabilitet och mänsklig utveckling.

Uppmaning till förnyad multilateralism

Påven efterlyste vidare ett förnyat internationellt samarbete där nationerna återigen erkänner sitt ömsesidiga beroende.

”Ingen stat kan ensam möta de globala utmaningarna”, sade han. ”En varaktig fred och en hållbar, integrerad mänsklig utveckling är endast möjlig om alla deltar, främjat av en äkta internationell dialog och samarbetet för det gemensamma bästa.”

Han uppmanade regeringar att öka resurserna till kampen mot hunger och att undanröja de hinder som försvårar hjälparbetet.

Samtidigt betonade han vikten av samarbete mellan internationella organisationer, civilsamhället och religiösa aktörer.

Kyrkans närvaro bland de mest utsatta

Leo XIV lyfte särskilt fram den katolska kyrkans roll i humanitära kriser. Genom församlingar, stift, Caritas och andra katolska organisationer finns Kyrkan ofta närvarande där statliga institutioner kollapsat och där internationella aktörer har svårt att nå fram.

”Den katolska kyrkan når ofta sårbara befolkningar i områden som är otillgängliga för internationella aktörer”, sade han och uppmanade WFP att fortsätta samarbetet med lokala kyrkliga nätverk.

Människans värdighet måste stå i centrum

Vid slutet av sitt tal återvände påven till den katolska sociallärans grundläggande princip om människans okränkbara värdighet.

Han framhöll att det ytterst inte handlar om effektiviteten hos en enskild organisation utan om hela det internationella samarbetets trovärdighet.

”Varje människa besitter en inneboende och omistlig värdighet som förblir intakt oavsett omständigheter, villkor eller social status”, sade han.

Denna värdighet, menade han, har sin grund i Guds gränslösa kärlek och får aldrig relativiseras av politiska eller ekonomiska hänsyn.

Påven avslutade sitt anförande med att be om Guds välsignelse över alla som arbetar för att bekämpa hunger och fattigdom.

”Må alla få sitt dagliga bröd och leva i värdighet”, sade Leo XIV innan han försäkrade WFP medarbetare om sina böner.

WFP

FN livsmedelsprogram - World Food Programme, WFP - är världens största humanitära organisation i kampen mot hunger. Organisationen bistår årligen tiotals miljoner människor som drabbats av krig, naturkatastrofer och andra kriser. WFP tilldelades Nobels fredspris år 2020 för sitt arbete mot hunger och för sina insatser för fred i konfliktdrabbade områden.