Påve Leo XIV till WFP medarbetare: ”Ge näring åt världens drömmar om hopp”

Vatican News

Mötet ägde rum vid WFP högkvarter i Rom. Efter det formella anförandet valde påven att samtala direkt med några av de medarbetare som tjänstgör vid organisationens så kallade ”frontlinjer” – områden präglade av fattigdom, konflikter och humanitära kriser.

Med livet som insats

Via videolänk fick påven kontakt med fem WFP-medarbetare som arbetar i några av världens mest utsatta regioner.

”God morgon, god eftermiddag, kanske till och med god kväll!” skämtade påven när han hälsade deltagarna, en hälsning som speglade organisationens globala närvaro.

Han tackade dem för deras arbete i kampen mot hungern och betonade att många av dem bokstavligen riskerar sina liv för att nå fram med hjälp till människor i nöd.

”Jag vill försäkra er om stödet från hela världens bönegemenskap och särskilt från den katolska kyrkan, som ofta samarbetar med de program som ni samordnar och genomför”, sade han.

Påven framhöll att uppdraget att föra hjälp till de mest utsatta är en av vår tids största humanitära utmaningar.

Hunger, krig och migration förstärker varandra

Under samtalet berättade Carlos från Venezuela om de svårigheter som drabbat landet genom politiska och ekonomiska kriser. Nancy från Sydsudan beskrev sitt arbete bland isolerade samhällen som är svåra att nå, medan Cyril från Libanon vittnade om de utmaningar som följer av konflikter och instabilitet.

Efter att ha lyssnat till deras erfarenheter reflekterade Leo XIV över det han kallade en ond cirkel mellan hunger och krig.

Hunger och konflikter föder varandra, konstaterade han.

Krig leder till livsmedelsbrist, och livsmedelsbrist skapar i sin tur nya konflikter och social oro. Följden blir ofta att människor tvingas lämna sina hem och söka trygghet någon annanstans.

”De gör det inte därför att de vill, utan därför att de måste göra det för att överleva”, sade påven om de miljontals människor som drivs på flykt.

”Världen skulle kunna leva utan hunger”

Leo XIV underströk att dagens värld har både resurserna och den tekniska kapaciteten att försörja hela mänskligheten.

”Världen i dag skulle kunna leva utan hunger. Resurserna borde vara tillgängliga. Förmågan att producera livsmedel finns.”

Men samtidigt uttryckte han sorg över att enorma resurser fortfarande används till krig och konflikter i stället för till människors grundläggande behov.

”Alltför ofta används resurserna för att föda krig, konflikter och andra mål som, om vi ska vara ärliga, är mindre viktiga. Därför fortsätter hungern, och i vissa delar av världen ökar den till och med.”

Påven betonade att WFP uppdrag därför inte enbart handlar om att ge omedelbar hjälp utan också om att identifiera och bekämpa de bakomliggande orsakerna till hunger och fattigdom.

Ett varmt välkomnande i Fredens trädgård

Efter mötet med fältarbetarna fortsatte besöket i den så kallade Fredens trädgård framför WFP huvudkontor.

Där mötte påven organisationens anställda i en mer informell och familjär atmosfär. Under de stora pinjeträden samtalade han med medarbetare från olika delar av världen och lät sig inspireras av två ord som han fann centrala i WFP verksamhet.

”Gemenskap” i en splittrad värld

Det första ordet var ”gemenskap”. Påven förklarade att detta är ett begrepp som står honom särskilt nära och som är viktigare än någonsin i en värld som präglas av polarisering och splittring.

Han uttryckte oro över att mänskliga relationer allt oftare skadas eller försvagas, inte minst genom ett felaktigt bruk av ny teknik.

”Tekniken används inte alltid för att skapa en bättre värld. Alltför ofta används den som ett redskap för krig, förstörelse och död”, sade han.

Mot denna bakgrund framhöll Leo XIV att WFP arbete handlar om mer än att distribuera mat. Det handlar också om att återuppbygga relationer och skapa samarbete mellan människor.

”Må ert arbete och er tjänst verkligen hjälpa människor att återfinna varandra, att vara förenade och att samarbeta för att lösa de problem som orsakar hunger och för att bygga en mer rättvis värld.”

Att ge näring åt de ungas hopp

Det andra ordet som påven lyfte fram var ”hopp”. Han betonade att hoppet är en uppgift för hela mänskligheten men att det på ett särskilt sätt måste förmedlas till den unga generationen.

Enligt Leo XIV har många unga människor i dag förlorat sin framtidstro och sin känsla av mening.

”De har förlorat förmågan att se mot framtiden och säga: ’Det är värt det. Det är värt att ägna mitt liv åt detta. Det är värt att förena sig med andra och tillsammans söka en väg framåt.’”

Påven noterade att denna kris inte bara finns i fattiga länder utan också i välmående samhällen där många unga saknar riktning och framtidshopp.

Mat som ett tecken på hopp

Avslutningsvis betonade Leo XIV att varje handling av solidaritet är ett konkret uttryck för hopp.

Att räcka ut handen till människor i nöd är mer än en humanitär insats; det är ett vittnesbörd om tron på en bättre framtid.

"Att ge mat åt världen innebär också att ge näring åt hoppet om en bättre morgondag", sade han.

Påven avslutade med bilden på en värld där fred, solidaritet och mänsklig värdighet får råda.

”En värld av fred, där vi alla verkligen är förenade.”