Jordbävning i Venezuela – påven sänder 100 000 euro i nödhjälp Jordbävning i Venezuela – påven sänder 100 000 euro i nödhjälp   (AFP or licensors)

Jordbävning i Venezuela – påven sänder 100 000 euro i nödhjälp

Beloppet har tilldelats kyrkans ledning i det latinamerikanska landet via dikasteriet för välgörenhet/påvens allmosor. Kuststaten La Guaira är den hårdast drabbade och av president Rodríguez betecknad som ett katastrofområde. Biskop Pablo Modesto González Pérez: Vi är utan el och alla har drabbats. I prästseminariet har många väggar rasat.

Vatican News

Nyheten kom tidigt på eftermiddagen den 25 juni. Påve Leo XIV har genom dikasteriet för välgörenhet/påvens allmosor skickat ett första bistånd till Venezuela, som drabbades av kraftiga jordbävningar onsdag kväll den 24 juni lokal tid. Det belopp som påven har avsatt uppgår till 100 000 euro och fastställdes efter kontakter med nuntien i landet, monsignore Alberto Ortega Martín, titularärkebiskop av Midila, och ärkebiskopen av Caracas monsignore Raúl Biord Castillo. Men uppmärksamheten kommer att riktas kontinuerligt mot det venezuelanska folkets behov, vilka man under de kommande dagarna, på inrådan av den lokala kyrkan, kommer att försöka tillgodose.

Enligt rapporterna om jordbävningen är La Guaira det hårdast drabbade området i landet. Detta uppgav Venezuelas interimspresident Delcy Rodríguez, som utlyste nationellt undantagstillstånd efter de två kraftiga jordbävningarna, med magnituderna 7,2 och 7,5, som drabbade landets nordvästra del. Under förmiddagen den 25 juni uppdaterades antalet offer: minst 164 personer har omkommit och 971 har skadats, men myndigheterna varnar för att antalet offer kan komma att stiga i takt med att räddningsinsatserna fortskrider. Enligt en ny sammanställning, som myndigheterna offentliggjorde under kvällen, är 35 848 personer saknade, medan 2 570 personer har räddats av räddningsstyrkorna.

Folket gräver bland spillrorna efter jordbävningen i Venezuela. Här i Catia La Mar i delstaten La Guaira
Folket gräver bland spillrorna efter jordbävningen i Venezuela. Här i Catia La Mar i delstaten La Guaira   (AFP or licensors)

Den allvarligaste situationen råder i kuststaten La Guaira, som Rodríguez har beskrivit som ett katastrofdrabbat område. Här har, enligt regeringen, dussintals byggnader rasat samman och intensiva räddningsinsatser pågår för att söka efter överlevande under spillrorna. Skador har även rapporterats i huvudstaden Caracas, där brandkåren och polisen arbetar i de drabbade områdena. Skakningarna kändes även i Colombia och följdes av minst tjugo efterskalv av mindre styrka. Enligt United States Geological Survey lokaliserades jordbävningens epicentrum cirka 28 kilometer nordväst om Montalbán, på ett djup av 13,2 kilometer. Under de första timmarna efter jordbävningen hade de lokala myndigheterna bekräftat fyra dödsfall i utkanten av Caracas, mellan Baruta och Los Salias, innan den nationella dödssiffran uppdaterades.

Kyrkans omedelbart sitt stöd

Kyrkan mobiliserade sig redan under de första timmarna efter jordbävningen. ”Vi gör det vi alltid har gjort i kriser: öppnar våra dörrar, står vid sidan av dem som har förlorat allt och sprider hopp där rädslan har tagit över”, säger Marco Mencaglia, projektchef vid Aiuto alla Chiesa che Soffre (ACS) International, och lägger till att stiftelsen kommer att fortsätta att stödja de drabbade samhällena ”med vår hjälp och våra böner”. Även Caritas Internationalis har aviserat ett anslag på 100 000 euro för akut nödhjälp, i samarbete med Caritas Venezuela och dess nätverk av cirka 30 000 frivilliga. På plats rapporterar ärkebiskopen av Caracas, monsignore Raúl Biord Castillo, efter att ha återvänt från ett besök i området att många församlingar har allvarliga strukturella skador, och att även katedralen och ett dussintal kyrkor har skadats. ”Många församlingar har tagit emot personer så att de kunde tillbringa natten i deras lokaler. Vi har redan aktiverat ett solidaritetsnätverk genom de lokala Caritas-organisationerna”, förklarar biskopen. Ärkebiskopen av Caracas betonar dessutom att konsekvenserna hade kunnat vara mycket allvarligare, men att det tack och lov var en helgdag. Hade det varit en arbetsdag, med skolor, kontor och butiker öppna, skulle antalet offer ha varit betydligt högre. Situationen är dock fortfarande allvarlig, framför allt i stiftet La Guaira, som dess biskop monsignore Pablo Modesto González Pérez, beskriver: ”Vi är utan el och alla har drabbats. I prästseminariet har många väggar rasat.” Monsignore Pérez lägger till att flera kyrkor har drabbats av betydande skador. Vatikanens medier talar även med monsignor Carlos Cabezas, biskop i Ciudad Guayana stift: ”Situationen är kritisk, framför allt i städerna i landets centrala delar – Caracas, La Guaira, Valencia och Maracai – där många byggnader har rasat samman och fallit sönder, vilket har lett till att det här finns flest döda och skadade. Vi ber framför allt om många böner för Venezuela, samt solidaritet även från andra länder i denna stund av stort lidande för vårt folk, särskilt i dessa städer där jordbävningen var mycket kraftigare”.

Hjälp och solidaritet från hela världen

Samtidigt strömmar nödhjälp in på internationell nivå. USA har meddelat att man omedelbart kommer att skicka sök- och räddningsteam, medicinska resurser och humanitär hjälp. Rodríguez tackar president Donald Trump, som står i ständig kontakt med den venezuelanska regeringen. Solidaritet har också kommit från Colombia, Kuba, som har mobiliserat sina läkare på plats, och från flera andra länder i Amerika, däribland Ecuador och Uruguay, samt från Indien och Italien, som har uttryckt sin beredskap att samarbeta i räddningsinsatserna.

Venezuelas skuldberg

Just den 25 juni avslöjade den brittiska dagstidningen Financial Times att Venezuela förbereder sig för att inleda vad som kan bli den största omstruktureringen av statsskulden någonsin. Enligt tidningen kommer regeringen under de kommande veckorna att offentliggöra en total statsskuld på cirka 240 miljarder dollar, vilket är betydligt högre än tidigare uppskattningar, med målet att nå en överenskommelse med fordringsägarna före årets slut och återföra landet till de internationella marknaderna efter nästan ett decennium av finansiell isolering. En ekonomisk börda som, mot bakgrund av en sådan naturkatastrof och en komplex politisk och social situation, kan bli ännu tyngre.

26 juni 2026, 09:49