Påven besökte moskén i Alger och uppmanar till ömsesidig respekt

Påve Leo XIV inledde sin apostoliska resa till Afrika med ett besök i Algers stora moské, där han betonade platsens andliga betydelse och stannade i tyst reflektion.

Vatican News

Påven hälsades välkommen av moskéns rektor, Mohamed Mamoun al Qasim. Och påve Leo XIV svarade på hans välkomsthälsning:

”Jag tackar er för dessa viktiga ord, på en plats som representerar ett rum som tillhör Gud, ett gudomligt och heligt rum, där många människor kommer för att be och söka den Högstes närvaro i sina liv.”

Påven påminde därefter om sin personliga koppling till landet genom Augustinus av Hippo och beskrev Algeriet som ”min andliga faders land”. Han lyfte fram centrala teman i sitt tal: sökandet efter sanning, erkännandet av varje människas värdighet och det gemensamma ansvaret att bygga fred.

”Att söka Gud innebär också att erkänna Guds avbild i varje man och kvinna,” sade han, och betonade att detta leder till ömsesidig respekt och samexistens.

Påven pekade också på moskéns dubbla religiösa och intellektuella uppdrag och framhöll vikten av att utveckla mänsklig kunskap för att bättre förstå skapelsen och människans värdighet.

Han avslutade med att försäkra om sina böner för Algeriets folk och för alla nationer, och uttryckte hopp om att fred, rättvisa, försoning och förlåtelse ska växa mellan människor.

Under besöket åtföljdes påven av kardinal George Jacob Koovakad, prefekt för Dikasteriet för interreligiös dialog, samt Jean-Paul Vesco, ärkebiskop av Alger. Programmet omfattade en guidad rundtur, ett officiellt fotografi och undertecknandet av hedersboken, där påven skrev:

”Må den Högstes barmhärtighet bevara det ädla algeriska folket och hela den mänskliga familjen i fred och frihet.”

Den stora moskén i Alger

Den stora moskén i Alger beställdes av den tidigare algeriske presidenten Abdelaziz Bouteflika som en del av hans vision om en måttfull religiositet. Den är världens tredje största moské och kan ta emot upp till 120 000 troende.

Moskéns minaret är 267 meter hög, vilket gör den till världens högsta, och den stora bönehallen kröns av en kupol med en diameter på 50 meter och en höjd på 70 meter. Dess yttre kombinerar stenornament med gyllene aluminiumpaneler som skapar en visuell effekt inspirerad av traditionella arabiska konstmotiv.

Utöver sin roll som böneplats rymmer komplexet även ett brett utbud av kulturella och akademiska funktioner, såsom bibliotek, forskningscenter, museer, administrativa lokaler, trädgårdar, panoramaterrasser, restauranger och parkeringsanläggningar. Därmed fungerar den både som ett religiöst och civilt landmärke.

13 april 2026, 22:46