Påven: teologi en resa i två riktningar
Vatican News
”Teologin tjänar förkunnelsen av evangeliet”, och därför är den ”en integrerad och grundläggande del av kyrkans mission”. Det förklarade påven Leo XIV i sitt tal i dag, den 2 mars, till gemenskaperna vid den Apuliska teologiska fakulteten och det Teologiska institutet i Kalabrien, som han tog emot vid en audiens i den Clementinska salen i det apostoliska palatset.
Påven underströk att ”den teologiska utbildningen” är ”en kallelse riktad till alla”, inte ”ett öde för några få specialister”. Den är nödvändig för att ”fördjupa trons mysterium och ta emot de redskap som behövs för att med passion fullfölja det ‘uthålliga åtagandet för kulturell och social förmedling’ av det glada budskapet”. Roms biskop efterlyste en förkroppsligad teologi som kan erbjuda en bredare blick på den sociala verkligheten.
Den teologiska utbildningen bidrar till att skapa ett kritiskt och profetiskt tänkande och utgör en kulturell investering för framtiden, kapabel att desarmera resignationens och likgiltighetens logik.
En resa i två riktningar
När han talade till de två institutionerna från två regioner i södra Italien, lånade påven ord som påven Franciskus riktade till skribenterna vid La Civiltà Cattolica för nio år sedan: ”Stanna ute på öppet hav.” Troende katoliker får inte vara rädda och ”ska inte söka skydd i trygga hamnar”. Enligt Leo finns det ett stort behov av denna hållning, särskilt i sammanhang där tron i dag måste förkunnas och inkultureras. Det handlar inte om att samla kunskap för att uppfylla akademiska krav, utan om en ”resa” med ”två riktningar”. Å ena sidan måste man ”gå på djupet och utforska Guds mysteriums djup och den kristna trons olika dimensioner”. Å andra sidan måste man ”gå vidare, utforska nya horisonter och därigenom finna nya former och språk för att förkunna evangeliet i historiens skiftande situationer”.
En mosaik av enhet och gemenskap
Leo XIV:s förhoppning är att det ska växa fram ”en akademisk gemenskap där kandidater till det ordinerade ämbetet, ordensmän och ordenssystrar, lekmän och lekmannakvinnor” utbildas tillsammans och hjälper de kristna gemenskaperna att ”vara tecken på evangeliet och verkstäder för hopp”. Därför tackade han alla som med tålamod och flit bygger ”denna mosaik av enhet och gemenskap”, som hjälper kyrkan att leva i världen mellan trohet och kreativitet, tradition och förnyelse, enhet och mångfald – alltid lyssnande till vad Herrens Ande också i dag vill säga till kyrkan.
