Påve Leo ger tröst till offren på månadsdagen efter branden i Crans-Montana

Vatican News

”Jag vill helt enkelt uttrycka min närhet och tillgivenhet till er, tillsammans med hela Kyrkans, som genom sin moderliga närvaro – så långt det är möjligt – vill bära denna börda tillsammans med er och som ber till Herren Jesus att uppehålla er tro i denna prövning.”

Påve Leo XIV uttryckte detta i ett budskap som han skrev med anledning av att det har gått en månad sedan den tragiska branden som drabbade Crans-Montana i Schweiz den 1 januari, då minst 40 personer omkom och omkring 120 skadades allvarligt. Den 15 januari mötte påve Leo familjemedlemmar till dem som dödades eller skadades i branden och explosionen som bröt ut i en bar i skidorten under ett välbesökt nyårsfirande, under en privat audiens i Vatikanen.

I sin senaste hälsning erkände påven deras sorg och uttryckte sin förhoppning att de sörjande, tillsammans med sina präster och kristna gemenskaper, ska finna ”det broderliga och andliga stöd ni söker för att övervinna sorgen och bevara modet”.

Hopp om återförening med de älskade

Påven säger i sin hälsning att han känner deras lidande, oförståelse och känsla av övergivenhet och skrev:
”Jag kan bara anförtro er åt Jungfru Maria, Smärtornas moder.”
Han betonade att hon bär dem nära sitt hjärta och inbjuder dem att tillsammans med henne se på korset, där hennes Son led och gav sitt liv.

Herren, sade påven, delar därmed det de upplever i dag, men kommer också att dela med dem ”sin härliga och saliga uppståndelse”.

Med detta försäkrade påve Leo: ”Jesus är verkligen uppstånden!” och uttryckte sin förundran över denna visshet som ”den heliga Kyrkan förkunnar med trygghet och frid”. Påven sade att de ska bevara hoppet om att de en dag åter ska få se dem de förlorat och att även här på jorden ska en ny dag gry för dem, då glädjen återvänder till deras hjärtan.

Ingenting kan skilja oss från Guds kärlek

”Var helt förvissade om detta”, sade påven och hänvisade till den helige Paulus brev till romarna, där han förkunnar att varken död eller liv, varken nutid eller framtid, varken prövningar, åtskillnad eller lidande kan skilja dem och deras kära från Guds kärlek i Kristus.

Trots förtvivlan sade påve Leo till dem att ”inget av de vackra och lyckliga ögonblick ni delade med dem är förlorat för alltid; ingenting är slut!”

Och han försäkrade dem om att även om den saliga Jungfrun under dessa sorgliga och mörka dagar inbjuder dem att se på korset, så inbjuder hon dem också ”att se mot himlen, som alltid strålar av ljus”.

”Genom att hålla fast vid hoppets ankare, som är tryggt förankrat där och som Jesus erbjuder er”, sade påve Leo, ”kommer ni att få den styrka och det mod som behövs för att uthärda och fortsätta er vandring.”