Erik Varden: fastereträttens elfte och sista reflektion - ”Att förmedla hopp”

Vatican News

Temat för årets fastereträtt ”Upplysta av en dold härlighet”, erbjöd en i djup andlig vandring som flera gånger riktade sig direkt till påven och hans medarbetare i kurian. Kardinalerna och ärkebiskoparna som deltagit uttryckte ”stor uppskattning” för de reflektionerna.

Sammanfattning

Här följer en sammanfattning av den elfte reflektionen som finns att läsa i sin helhet på biskop Erik Vardens hemsida Coram Fratribus:

I den sista reflektionen riktade biskop Erik Varden sina tankar till det kristna hoppet och kyrkans roll i samtiden. Med utgångspunkt i konciliets historiska sammanhang påminde han om hur Johannes XXIII vid öppnandet betonade att den ”kristna lärans heliga skatt” måste bevaras och undervisas effektivt, eftersom den ”omfattar hela människan, bestående av själ och kropp”.

”Kristus, korsfäst och uppstånden, förkroppsligar mänsklighetens framtid”, sade han och underströk att kyrkan är kallad att förkunna denna sanning med övertygelse och utan kompromisser.

Ett centralt tema var hoppet, som han tydligt skilde från ytlig optimism. ”Att ha kristet hopp innebär inte nödvändigtvis att vara optimist”, förklarade han. ”En kristen avstår från fromma önskedrömmar och väljer beslutsamt verkligheten.” Han varnade för demagogers falska löften och ställde dem mot Kristi ord: ”De fattiga har ni alltid hos er” och ”Utan mig kan ni ingenting göra.” Dessa evangeliska ord är inte resignation utan en kallelse att outtröttligt arbeta för en ny mänsklighet, formad av kärlek och rättvisa.

Biskop Varden tog också upp temat sår – personliga och kollektiva – och pekade på den Korsfäste som ”den sårade men inte besegrade”. Kristi sår, efter uppståndelsen, togs inte bort utan förhärligades. Därför kan också våra sår bli platser där Guds nåd uppenbaras. Fastan är en privilegierad tid att betrakta detta mysterium, fästa blicken på Kristus och låta sig förvandlas av hans ljus.

Avslutningsvis uppmanade han deltagarna att leva tron autentiskt och att förkunna evangeliet med auktoritet. Med hänvisning till Bernard av Clairvaux, som beskrev livets vedermödor som ”födslovåndor” som leder till det sanna livet, påminde han om att kyrkan – mitt i världens svårigheter – är kallad att vara ett hoppets tecken för alla.

”Vår tid hungrar efter att få höra detta hopp förkunnas”, avslutade han och inbjöd de närvarande att vara trovärdiga vittnen om Kristi nåd, kapabla att förnya och förvandla livet genom evangeliets kraft.

23- 27 februari

Mellan måndagen den 23 februari och fredagen den 27 februari hålls två reflektioner per dag: klockan 9 på morgonen, efter Ters (Ora media); samt klockan 17 på eftermiddagen, följd av Eukaristisk tillbedjan och vesper.

Titlarna på de olika reflektionerna är. Den idealistiske Bernard; Guds hjälp; Att bli fri; Sanningens strålglans; Tusen skall falla; Jag skall förhärliga honom; Guds änglar; Den realistiske Bernard; Om urskillning – för att sedan avslutas med den sista meditationen med temat ”Att förmedla hopp”.

Publikationer

Allt som allt rör det sig om 11 reflektioner, under den kommande veckan, som längre fram kommer att publiceras på engelska av bokförlaget Bloomsbury, och på italienska av bokförlaget San Paolo.