Påven avslutar kurians fastereträtt med bön och reflektion
Katarina Agorelius - Vatikanstaten
Påve Leo XIV avslutade kurians fastereträtt i Paulinska kapellet i det apostoliska palatset 22-27 februari, som har letts av biskop Erik Varden, trappistmunk, biskop av Trondheim och Nordiska biskopskonferensens ordförande.
Andlig upplevelse
Påven beskrev dagarna som en djup andlig upplevelse.
Innan vi avslutar denna vecka av andliga övningar och reträtt har jag glädjen – en välsignelse – att framför allt tacka vår predikant som har följt oss och hjälpt oss under dessa dagar att uppleva en djup, andlig och mycket viktig upplevelse på vår fastevandring, som inleddes i söndags med ”Frestelserna”, där vi reflekterade över sankt Bernhard av Clairvauxs exempel och vittnesbörd, klosterlivet och många andra aspekter av kyrkans liv.
Uppmanad till reflektion
Leo XIV erkände att han vid några tillfällen under denna reträtt har känt sig särskilt uppmanad att reflektera. Till exempel samma morgon då biskop Varden hade talat om valet av påven Eugen III och då sankt Bernhard hade sagt: ”Vad har ni gjort? Må Gud förbarma sig över er”. Sedan, med hänvisning till inskriptionen i Paulinska kapellet från Paulus brev till filipperna ”Ty för mig är livet Kristus och döden en vinning” (Fil 1:21), uttryckte påven önskan om att kurian, trots att medlemmarna iland är åtskilda, ska samarbeta.
Att träffas i bön tror jag också är en mycket viktig stund i våra liv, då vi reflekterar över många frågor som är viktiga för våra liv och för Kyrkan.
Påven delade med sig av sina tankar kring monsignore Vardens reflektion över kyrkoläraren John Henry Newmans dikt Geronzio's Dream. I det verket, påpekade påven, presenterar Newman döden och domen som ett prisma genom vilket läsaren konfronteras med rädsla och ovärdighet inför Gud. Under reflektionerna berördes även elementen frihet och sanning och detta, tillsammans med reflektionen samma kväll över hoppet och den sanna källan till hoppet som är Kristus, berättade påven hade lett honom att läsa Filipperbrevet igen. Han hänvisade återigen till inskriptionen av Paulus ord i kapellet: (v 22-25) "såvida inte ett fortsatt liv här på jorden ger mig en vinst genom mitt arbete, för då vet jag inte vad jag skall välja. Jag slits åt båda hållen: jag längtar efter att bryta upp och vara hos Kristus, det vore ju det allra bästa. Men för er skull är det viktigare att jag lever kvar här, det är jag övertygad om, och jag vet att jag kommer att bli kvar och stanna hos er alla för att hjälpa er till framsteg och glädje i tron. ... Lev nu bara på ett sätt som är värdigt Kristi evangelium.”
Detta är uppmaningen i slutet av dessa dagar av bön och eftertanke, Guds ord till oss alla: ”Lev nu bara på ett sätt som är värdigt Kristi evangelium”.
Tack till biskop Erik Varden
Påven tackade biskop Varden för dessa dagar.
Å alla de närvarandes vägnar tackar jag er biskop Varden för allt ni har gett oss under dessa dagar. Er visdom, ert vittnesbörd och det monastiska livet i sankt Bernhard - rikedomen i era reflektioner - kommer under lång tid framöver att vara en källa till välsignelse för oss, till nåd och till möte med Jesus Kristus.
Musiken viktig i bönen
Innan välsignelsen tackade påve Leo även kontoret för liturgiska firanden för att förbereda material för veckans böner och kören.
Tack för att ni hjälper oss med musiken som är så viktig även i vår bön. Musiken, som jag tror biskop Varden nämnde vid något tillfälle, hjälper oss på ett sätt som ord inte kan, att lyfta vår ande till Herren.
